sandrabergman

Mamma till Amilia

Annons

Måndag igen,

Happ helgen försvann lika snabbt som den kom, kan ju kännas så för att jag jobbade både fredag och lördag vem vet. I lördags så jobbade min kära sambo från 9-15 så jag, Amilia och min mamma passade på att promenera ner på Clarion, där han jobbar, och käka brunch. Gud så gott! Sedan började jag jobba kl 15, på samma ställe hehe, så lämnade över Amilia till min älskling och dom åkte hem. Jag hade en riktigt körig kväll på jobbet, först en sittning med 70 pers kl 17, dessa ska äta en tre rätters middag och ska kl 19 iväg på en revy så det är lite tajt om tid kan man säga, andra sittningen kom kl 18 och dom har varit på revy så inte lika stressigt där och kl 19:30 öppnar vi upp ala carten. Det är en stor restaurang så första och andra sittningen satt på olika ställen men efter första sittningen ska det dukas av och dukas om till ala carte, men vi är ett bra team som jobbar och de flesta har jobbat mycket på detta sätt så det gick galant. Vi fick även full restaurang efter halvåtta, hard work. Hade jordens träningsvärk igår haha och vi ska inte ens prata om smärtan i mina axlar, ouch.. Hur hade det gått här hemma då? Nja mindre bra skulle jag väl säga. Stackars Igge, han var helt slut när jag kom hem och mini var fortfarande vaken. Hon hade skrikit nästan hela kvällen och matvägrat, men han hade lyckats få i henne någorlunda med middag iaf, dock hann han inte äta förrän kl 21.. Ikväll ska jag på gymmet så då ska dom vara ensamma igen, ensam med pappa träning kallar jag det hehe.
Nu ska jag underhålla mini en stund sen ska vi ut i kylan och gå och hämta mitt paket från fitnessguru som har kommit. Ses sen!

20140120-111728.jpg

Annons
Kommentera (1)

Kommentera

Se fler...

Förlossningsberättelse

Idag blev min lilla tjej hela 6 månader, ett halvt år, det känns helt sjukt. Kan inte förstå att hon blivit så stor! Jag blir så sentimental när jag tänker tillbaka på graviditeten, förlossningen och första tiden hemma, det känns så nära men samtidigt så himla långt borta. Som jag tidigare berättat, tror jag, så hade jag en ganska enkel graviditet, lite illamående i början bara och lite ont i benen plus ryggen, sedan tyckte jag som alla andra att de sista veckorna kändes längre än hela graviditeten haha, fy. Jag blev därför mycket glad när min fina kikade ut en vecka tidigt, v 38+5 den 19 Juli 2013 kl 07:49 efter en förlossning som tog drygt 6,5 timmar, de jobbigaste timmarna i hela mitt liv men de mest värdefulla ändå på något sätt. Jag vaknade 01:15 natten till fredagen av en supervärk och sedan gick vattnet, jag väckte min sambo som blev helt till sig och stressad haha och sen ringde jag förlossningen och berättade vad som hänt och de sa att vi skulle komma in inom två timmar. Medans sambon packade ihop det sista så tog jag en vaaarm dusch och arbetade genom värkarna som stegrade snabbt i smärta och kom oftare och oftare, strax innan två åkte vi in till förlossningen och var där strax efter två. Jag fick genast ett rum och de satte ctg, mina värkar blev ännu jobbigare att hantera och min älskling masserade min ländrygg och höll min hand hela tiden. Dom kollade hur mycket jag var öppen, 6 cm, jag visste inte vart jag skulle ta vägen haha, vi hade lämnat alla väskor i bilen för vi trodde vi skulle bli hemskickade. När klockan var runt fyra fick jag komma in på förlossningsrummet och lustgasen kom in i bilden, jag utbrast efter en stund –”vilken billig fylla! hahaha”  Min sambo skämdes liiite i det ögonblicket och skrattade åt mig.
Jag tyckte inte att lustgasten hjälpte så mycket men det var skönt att ha något att fokusera på iallafall. När klockan slog 5 så var jag öppen 10 cm och det var dags att krysta. Åh fy fan, här trodde jag att jag skulle dö.. Amilia roterade nämligen inte som hon skulle så hon fastnade i kanalen eller vad man ska säga, vilket gjorde krystningsarbetet så mycket jobbigare eftersom hon inte kom någonstans. Jag fick värkstimulerande dropp och krystvärkarna blev ännu kraftigare och jobbigare. Sen hände en grej som gav mig sista kraft, jag kollade över på ctg apparaten och såg att hennes hjärtslag sjönk drastiskt, sen kollade jag över på min sambo och sa –”om du lämnar mig efter det gär så dödar jag dig!”, efter det kollade jag ner och såg hennes huvud, samlade mina sista krafter och ut kom världens finaste kladdiga lilla flicka på 50 cm och 3590 gram. Jag hade under hela graviditeten trott att det var en liten kille jag bar på, så fick världens chock när det var en tjej, haha men ack så lycklig iallafall såklart. Hon roterade aldrig klart där inne och kom ut med ansiktet uppåt mot taket ist för neråt mot golvet som är det vanligaste.
Under förlossningen var min älskling ett underbart stöd och vi utgjorde ett bra team, jag  kunde inte alls andas genom värkarna utan råmade snarare som en kossa och han fanns där och höll i lustgasmasken, masserade mig och pussade på mig, berömde mig. Hjälpte mig allt han kunde. Min kärlek till den karln är obeskrivlig.
Jag är väldigt nöjd och glad med min förlossning och ser fram emot nästa.

  

   

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Jobba

Ah idag har jag jobbat för första gången sen 1 Juni och det var sååå roligt att jag dör haha. Jag menar kan det bli annat än kul när man möter sina glada kollegors ansikten och ord som ”vad roligt att se dig!” ” men Sandra välkommen tillbaka, vad glad jag blir! eller vad sägs om ”så roligt Sandra, jag har sett fram emot idag. Vilka människor va? Blir så glad :) Imorgon kör vi igen. Om någon missat vad jag jobbar med så är jag servitris på kitchen and table, och det var även där jag träffade mitt livs kärlek 😉
Iallafall, här hemma hade dom inte haft lika roligt.. Amilia har inte varit utan mig så mycket, ofta eller under långa stunder vilket jag ångrar idag.. Hon blev vääääldigt ledsen efter en stund och var det i princip hela kvällen, men vad ska man göra? Hon måste ju vänja sig att vara ensam med pappa och jag tror att detta är det bästa sättet att göra det på.

Nu ska jag kika på film och mysa med min älskling som varit så duktig och kämpat med Millan idag

20140117-223525.jpg

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Dagens

Världens finaste lilla tjej



Body från Kappahl
Jeans från Kappahl/Newbie 

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Dag 1

Jag gör som de flesta andra nu efter nyår, försöka ändra mitt sätt att leva. Jag behöver träna och äta rätt så att min kropp mår bra igen.. Sen amilia föddes har det blivit mycket godis och sötsaker för min del, jag har tänkt att det försvinner när jag ammar, men nu är det slut med det tänket. Jag tränar som jag skrivit förut, två gånger i veckan, kondition och styrka med mycket fokus på bålstabiliteten och kommer förhoppningsvis kunna öka på med träningstillfällen men jag börjar såhär, det är lagomt.
Nu har jag också lagt om kosten lite, de dagar jag inte tränar kommer jag inte äta kolhydrater, då blir det grönsaker + kött, kyckling eller fisk till middag och en god sallad till lunch, men gröt äter jag till frukost varje dag och det tänker jag fortsätta med, nyttigt och mättande. De dagar jag faktiskt tränar så kommer jag äta kolhydrater motsvarande min knutna hand, bara för att man faktiskt behöver lite kolhydrater då. Eftersom min pojkvän och sambo är kock så äter vi oftast väldigt bra och nyttig mat, väldigt väääldigt sällan som vi har något halvfabrikat utan det mesta är gjort från grunden med sjysta råvaror.
Det största problemet jag har är mitt sötsug, jag älskar smågodis, mums! Därför har jag beställt hem jordnötssmör från fitnessguru.se som jag kommer äta med skivad banan, nyttigt och gott sen älskar jag kvar med honung, mandariner och kokosflingor så det kommer också vara ett alternativ, sedan hittade jag ett bra recept på fina Lindas blogg på nyttiga bars som jag ska göra så att det finns här hemma. Jag tror att jag kommer klara det här och jag kommer inte koncentrera mig på vågen, inte väga mig alls faktiskt, tänker träna och hålla i gång tills jag är nöjd själv, vikten är mindre viktig.

Dagens lunch : Köttfärssås med gröna ärtor och blomkål, till det ett stort glas vatten

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

stats